Det vart kaos när jag skulle åka hemifrån, jag hittade inte min systers nyckel som jag visste att jag skulle få betala för om jag tappade bort den. Letade ÖVERALLT, i tvättmaskin i kläderna jag hade på mig sist jag var där, i väskor, i sminkväskan, jackor, jag började storböla (Jag vet att jag är känslig men shit happens) Iaf så satte jag mig i bilen så ringer mamma då vi åkt en liten bit och säger åt oss att vända om då hon hittat en nyckel i tvättmaskinen. Gud så lättad jag blev. Men det är ju såklart att det ska jävlas bara för att jag ändå mådde dåligt för något annat.

Nu har jag iaf varit på arbetsförmedlingen och snackat, tydligen så var det så att min handledare skulle kalla mig till att prata om det där men han hade inte skrivit någonting på min användare eller vad man ska kalla det. Så hon skulle påminna honom då han kom tillbaka efter lunch och fråga vad fan han håller på med. I vilket fall som helst så får jag inga pengar förrän i slutet på Oktober. Buhu. Aja, jag klarade av att gå dit och fråga och jag känner mig stolt :) Jag tycker såna där saker är skitjobbiga, ni kanske inte förstår men så är det iaf. Nu ska jag och Karita titta om Gina tricot har öppnat! <3