Fast ändå är jag inte tillfredställd

Jag har alltid vetat att jag är lite av en ensamvarg, men jag hatar när jag känner mig ensam och inser att det är mitt fel. Alla är så jävla upptagen hela tiden och letar efter något att bli tillfredsställd av. Jag är nog den enda som är nöjd av att sitta hemma och prata och bli klokare. Bara hänga, som på vänner liksom. Det är ingen som vill göra det med mig. Sen tänker jag på saker som sägs om mig, som att jag är en buhu buhu tjej, då går jag sönder lite. Är jag en människa som ingen står ut med? Är jag en buhu buhu tjej? Varför är jag alltid i bakgrunden?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0