Jag är en drömmare, inte du.

Det är problemet,
jag hade kunnat leva i den här drömmen hur länge som helst.
Men det kan inte du.

Jag började nästan gråta inför mamma,
och jag sa att jag måste ner för annars kommer du glömma mig.
Hon sa: Inte kan han väl glömma dig.



Kommentarer
Postat av: jess

fin bild!

2009-08-18 @ 09:53:06
URL: http://jessljungberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0